A Re-examination of Question Classification

Proceedings of the 16th Nordic Conference of Computational Linguistics NODALIDA-2007. Editors: Joakim Nivre, Heiki-Jaan Kaalep, Kadri Muischnek and Mare Koit. University of Tartu, Tartu, 2007. ISBN 978-9985-4-0513-0 (online) ISBN 978-9985-4-0514-7 (CD-ROM) pp. 394-397

Bedömning av status för nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd

Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) presenterar årligen statusbedömningar för nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd i svenska vatten på webbportalen www.fiskbarometern.se. Fiskbarometerns statusbedömningar av fisk- och skaldjursbestånd, utgör ett viktigt underlag för hållbart nyttjande, bevarandeåtgärder och uppföljning inom fisk-, vatten- och miljöförvaltningen. I denna rapport redovisas metodiken för dessa statusbedömningar. Metodiken bidrar till en standardiserad och kvalitetssäkrad bedömningsprocess som är transparent och som vilar på vetenskaplig grund. För de flesta bestånd i Fiskbarometern baseras bedömningen på indikatorer indelade i dödlighet, biomassa/abundans och storleks-/åldersstruktur, vilka motsvarar Havsmiljödirektivets tre kriterier för bedömning av kommersiellt nyttjade bestånd (2008/56/EC). Baserat på sammanvägningen av de tre kriterierna ges respektive bestånd sedan en av fem möjliga statusbedömningar:• kan ej bedömas • mycket sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser • sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser • sannolikt inom biologiskt säkra gränser • mycket sannolikt inom biologiskt säkra gränserFör några nationellt förvaltade bestånd finns eller pågår arbete med att utveckla analytiska beståndsmodeller. I den här rapporten presenteras riktlinjer för kvalitetssäkring och tillämpning av dem översiktligt, men den vetenskapliga granskningen av sådana modeller hanteras separat inom en process som kallas riktmärkning, vilken inte beskrivs i denna rapport. Utfall från dessa modeller översätts till samma statuskategorier som för de indikatorbaserade bedömningarna

Question Classification in Question Answering Systems

Question answering systems can be seen as the next step in information retrieval, allowing users to pose questions in natural language and receive succinct answers. In order for a question answering system as a whole to be successful, research has shown that the correct classification of questions with regards to the expected answer type is imperative. Question classification has two components: a taxonomy of answer types, and a machinery for making the classifications. This thesis focuses on five different machine learning algorithms for the question classification task. The algorithms are k nearest neighbours, naïve bayes, decision tree learning, sparse network of winnows, and support vector machines. These algorithms have been applied to two different corpora, one of which has been used extensively in previous work and has been constructed for a specific agenda. The other corpus is drawn from a set of users' questions posed to a running online system. The results showed that the performance of the algorithms on the different corpora differs both in absolute terms, as well as with regards to the relative ranking of them. On the novel corpus, naïve bayes, decision tree learning, and support vector machines perform on par with each other, while on the biased corpus there is a clear difference between them, with support vector machines being the best and naïve bayes being the worst. The thesis also presents an analysis of questions that are problematic for all learning algorithms. The errors can roughly be divided as due to categories with few members, variations in question formulation, the actual usage of the taxonomy, keyword errors, and spelling errors. A large portion of the errors were also hard to explain.Report code: LiU-Tek-Lic-2007:29.</p

Matrisens inverkan i feedbackprocessen - En kvalitativ undersökning av bedömningsmatriser i lärandeprocessen // The influence of matrixes on the feedback process - A qualitative study of evaluation matrixes in the learning process

Our paper is based on matrixes and the feedback process as tools in the daily work in the higher education system. The main purpose with this paper is to investigate if these tools can enhance the effect of formative assessment and increase students’ empowerment in the courses. In do-ing so, we investigate if students experience that their efforts result in increased progression in their courses and if they acquire adequate proficiency in the subject matters native to their pro-grams, along with an increased desire for lifelong learning. Compulsory collection of data for profit is conducted through interviews of students in year one of the IT media program and the IT program. Students have been divided into three groups that received feedback from three different models which are based on Sadler’s theories about how an assessment matrix should be constructed and Hattie and Timperley’s levels of learning pro-cesses. The research underlying this paper is based on the significance of feedback for skills develop-ment, lifelong learning, student influence and formative assessment. In conclusion, the results suggest that feedback linked to matrixes increases student understand-ing of the assessment process and motivation to learn, provided that matrixes are comprehensi-ble throughout the process of the project

Biologiska aspekter av rums- och tidsskalor i genomförandet av ekosystembaserad fiskförvaltning

Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett sätt att förvalta fisk- och skaldjursbestånd på tvärvetenskaplig grund genom att låta förvaltningen omfatta hela ekosystem, inklusive mänsklig påverkan, och göra lämpliga avgränsningar i tid och rum. Liksom vid traditionell fiskförvaltning påverkas de avgränsningar som väljs för EBFF av rums- och tidsspecifika ekologiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Denna rapport om de biologiska aspekterna av tid- och rumsskalor för EBFF kan därvidlag ge insikter om var förvaltningsskalorna skiljer sig från de viktigaste ekologiska skalorna. De rumsspecifika ekologiska förutsättningarna för EBFF kan i praktiken beröra avgränsningar av olika fisk- eller skaldjurspopulationers utbredningsområden. Därutöver påverkas ett val av lämplig förvaltningsskala av andra biologiska aspekter som till exempel spridningsfaser, rörlighet, växlingar mellan olika habitat under olika livsstadier eller under olika delar av årscykeln, kopplingar till andra arter, samt naturlig dödlighet. Därtill påverkas ekosystemen av mänskliga aktiviteter som till exempel fiske, habitatdegradering, klimatförändringar och försurning, vilka har olika rumsliga och tidsmässiga skalor. För stationära arter som abborre, gädda och gös föreslås små rumsliga förvaltningsskalor. För långvandrande arter som ål och lax krävs stora rumsliga förvaltningsskalor som omfattar hela utbredningsområdet. De tidsspecifika förutsättningar som måste tas hänsyn till i en EBFF är bland annat populationsdynamik. De biologiska förvaltningsmål som ställs upp inom en EBFF blir avgörande för hur väl de ekologiska skalorna överensstämmer med förvaltningsskalan. Fiskpopulationer har en årlig reproduktionscykel och eftersom variationer i årsklasser starkt kan påverka fiskpopulationernas storlek och rekryteringsframgång rekommenderar denna rapport generellt en ettårig förvaltningskala. Det är dock viktigt med flexibilitet och adaptivitet i förvaltningen så att förändringar i miljön och hela ekosystemet, som har en längre cykel än ett år, beaktas. Andra ekologiska faktorer som exempelvis sjukdomar kan verka på ännu kortare tidsskalor, vilket förvaltningen också behöver ta hänsyn till. Den mest betydelsefulla mänskliga påverkansfaktorn på fisk och skaldjur i större svenska sjöar och i havet är fisket, som typiskt sett är säsongsbundet. Samtidigt verkar många andra mänskliga påverkansfaktorer som övergödning, försurning och klimatförändringar, på en kontinuerlig tidsskala. Att åtgärda sådana faktorer tar ofta längre tid än ett år för att komma till stånd och ytterligare tid innan de ger effekt i ekosystemen. Sammantaget ger vi i denna rapport en rekommendation avseende en huvudsaklig förvaltningscykel på sex år, i enlighet med Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Differential responsiveness of glabrous and non-glabrous skin to local transmural pressure elevations; the impact of 5 weeks of iterative local pressure loading

QC 20220322</p